lördag 22 september 2012

Lena Einhorn: Siri

Lena Einhorns fantasieggande roman om August Strindbergs första hustru Siri von Essen slutar med en intervju med henne av en anonym intervjuare. Hon får frågan hur det kändes att skriva en roman för en författare, som dittills hållit sig till faktaböcker. Hon svarar: "...även fakta är en stor del fiktion, man gör alltid val." Där har Einhorn slagit huvudet på spiken. Man kan ju aldrig någonsin, hur noggrann och ambitiös man än är, beskriva hur det egentligen var.Eller är. Som den grekiske 500-talsfilosofen Herakleitos sa: Man stiger aldrig ner två gånger i samma flod. Intervjuaren har också frapperats av att Siri är "mycket mindre förutsägbar än August/.../ Siri förändras hela tiden, hon är en sammansatt person, svår att fånga." Bara en sån sak som att hon tydligen älskade och skyddade sina tre överlevande barn, som hon fått med August. Men det första av Augusts barn, Kerstin, var hon beredd att lämna bort till adoption för att kunna gå in för sin skådespelarkarriär. Det blev nu inte aktuellt, flickan föddes för tidigt på en skum klinik och dog efter en dag. I sitt andra äktenskap, med Frida Uhl, fick Strindberg också en dotter, en andra Kerstin. Lena Einhorn nämner det inte, men jag undrar: Var det Strindbergs sätt att ropa tillbaka den första Kerstin till livet? Barnen är förvånansvärt anonyma i Einhorns roman. Också Sigrid eller Kickan, Siris första dotter, som hon fick med Carl Gustaf Wrangel, hon som dog i TBC som liten. Det är som om det hela tiden handlar om ett och samma barn, om BARNET.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar